Vad innebär självledarskap i praktiken och hur kan chefer bidra till att utveckla det inom sitt team? Vi har pratat med interimkonsulten Anna-Lena Danielsson som berättar om sin erfarenhet på området. Hon inspirerar genom att dela verkliga exempel från uppdrag där hon hjälpt både kundserviceteam och chefer att nå nya nivåer genom träning och reflektion.
Anna-Lena har arbetat med försäljning och ledarskap i över 25 år, varav de senaste 16 åren med att förbättra kundserviceavdelningar. Hon brinner för att utveckla människor och i kombination med hennes erfarenhet inom försäljning är hon idag en mycket uppskattad konsult. Hon kliver in i organisationer för att stötta arbetslag som behöver ny energi och riktning och för att coacha chefer.
Hennes erfarenhet är att självledarskap, precis som mycket annat, behöver tränas kontinuerligt för att ge önskad effekt och leda till beteendeförändring. En workshop på temat kan ge gruppen en gemensam start, men det är i vardagen som beteendena förändras.
Vad är självledarskap?
Självledarskap beskrivs ofta som förmågan att styra sina egna tankar och sitt beteende mot ett mål (Bryant och Kazan, 2012). Det innebär att veta var man står i dag, vart man vill och vad man själv kan göra för att komma dit. I en arbetsgrupp handlar det också om att förstå sin egen roll i helheten och hur det man gör påverkar både andra och verksamhetens resultat.
För Anna-Lena är just den förståelsen viktig. Det är lättare att ta ansvar för sitt arbete när man vet varför det spelar roll och vad den egna insatsen faktiskt bidrar till. Hennes erfarenhet är också att motivationen ofta ökar när medarbetare får syn på just den kopplingen.
Kundtjänst är ett tydligt exempel på en roll där resultatet av ens arbete inte alltid är glasklart. Där mäts man ofta på antal ärenden, samtal och samtalstid, men man får sällan veta vad arbetet ledde till i slutändan.
”Det är viktigt att komma ihåg att vi alla är företaget och dess resultat, även om vi sitter på olika avdelningar”, säger hon.
Anna-Lena menar därför att förutsättningarna för självledarskap i en grupp också ställer krav på ledarskapet. Chefen behöver vara tydlig med riktningen, följa upp resultat och ge medarbetarna förutsättningar att successivt ta mer ansvar i vardagen.
Från en inspirationsdag till fyra månaders arbete
I ett av sina senaste uppdrag fick Anna-Lena frågan om hon kunde hålla ett inspirationspass kring självledarskap på en gemensam dag för en kundtjänstavdelning. Företaget hade tydliga tillväxtmål och kundtjänsten kunde bidra mer till affären. Men för att lyckas behövde teamet bli mer proaktiv i kunddialogen.
”Jag tackade ja, men ställde också en motfråga: Vad vill ni uppnå? Om vi vill åstadkomma en verklig utveckling behöver vi förstå vad som behöver förändras i arbetssätt och beteenden. Ett inspirationspass kan väcka tankar, men för att skapa en bestående utveckling behöver vi omsätta insikterna i handling”, berättar Anna-Lena.
Efter ett samtal med cheferna blev det i stället en insats på fyra månader, med fokus på både teamet och cheferna.
Uppdraget i korthet:
Utgångsläge
Kundtjänsten hade potential att bidra mer till företagets tillväxt. Utmaningen var att stärka teamets gemensamma målfokus och omvandla kundinsikter till bättre kundservice och nya affärsmöjligheter.
Tid
Fyra månader, därefter löpande stöd.
Steg 1
Individuella samtal med alla medarbetare om drivkrafter, förväntningar och vad de ville ta med in i arbetet.
Steg 2
En workshop i månaden och veckovisa reflektionsfrågor mellan träffarna.
Steg 3
Ett gemensamt teamkontrakt och projektgrupper kring det teamet ville utveckla.
Steg 4
Coachning av cheferna.
Enligt Anna-Lena är analysen i starten av ett samarbete en avgörande del av utvecklingsarbetet.
”Med ett utifrånperspektiv blir det lättare att upptäcka invanda beteendemönster och ställa de viktiga frågor som visar var potentialen finns för utveckling”, säger hon.
När uppdraget väl startade började Anna-Lena därför med att prata både med cheferna och med medarbetarna. Det visade sig att grupperna delvis hade olika bilder av vad som fungerade, vad som saknades och vad som behövde förändras. Det som på ytan kunde uppfattas som passivitet eller bristande ansvarstagande i teamet hängde också ihop med andra faktorer, som otydliga förväntningar, brist på uppföljning och feedback samt ett förtroende som behövde stärkas.
Analysen gjorde det möjligt att rikta insatsen mot det som faktiskt behövde utvecklas, snarare än mot det man på förhand trodde var problemet.
En del av lösningen blev att arbeta med självledarskap. I det här uppdraget handlade det om att skapa bättre förutsättningar för medarbetarna att förstå sitt uppdrag, se sin egen påverkan och ta en mer aktiv roll i teamets utveckling.
Det behövde ske parallellt med att cheferna blev tydligare i sin kommunikation, återkoppling och uppföljning. Självledarskapet blev inte en lösning på allt utan en del av ett större utvecklingsarbete där både medarbetare och chefer behövde förändra vissa arbetssätt.
Vad betyder tillväxtmålen för kundtjänsten?
En första del handlade om att göra företagets övergripande mål mer konkreta för kundtjänsten. Vad innebar tillväxtmålen praktiskt för teamet och hur kunde varje medarbetare bidra?
Tillsammans utforskade de hur kundtjänstens arbete kunde skapa värde både för kunderna och för företaget.
En viktig del av arbetet med självledarskap blev därför att teamet själva fick identifiera vad de behövde utveckla för att bidra till de önskade effekterna. Genom reflektionsfrågor och workshops växte en gemensam bild fram av vilka områden som behövde stärkas. Det handlade bland annat om hur de samarbetade internt, gav varandra feedback och vilka krav de behövde ställa på sina system för att kunna erbjuda bättre kundservice.
Fem minuter varje fredag
Men att förstå vad man vill förändra är inte samma sak som att förändra sitt beteende. För Anna-Lena är just den kontinuerliga reflektionen en viktig del av självledarskapet.
Workshopparna gav teamet en gemensam riktning och ett gemensamt språk, men självledarskapet behövde tränas i vardagen. Därför byggde arbetet på en rytm som upprepades varje vecka: handling, reflektion och återkoppling.
Varje fredag fick medarbetarna en kort fråga kopplad till den senaste workshopen, till exempel: ”Vad har du bidragit med till en bättre arbetsmiljö den här veckan?” Det skulle ta fem till tio minuter att svara. På måndagen gav Anna-Lena återkoppling.
Frågorna fick medarbetarna att lägga märke till sina egna insatser. Vad gjorde jag? Vilken effekt fick det? Vad kan jag själv göra annorlunda? På så sätt blev självledarskap något konkret som tränades i vardagen.
Svaren gav samtidigt Anna-Lena en bild av vad teamet behövde arbeta vidare med i nästa workshop. För dem som hade svårt att ta plats på mötena blev det dessutom ett sätt att göra sin röst hörd.
Teamet tog också fram ett teamkontrakt om hur de ville samarbeta och ge varandra feedback. En överenskommelse var att den som lyfter något svårt gör det för att vilja bidra. En annan var att ta upp det som skaver direkt, gärna öga mot öga, i stället för att låta det växa i chattar eller vänta till nästa stora möte.
Kontraktet blev ett sätt att sätta ord på hur de ville ha det i gruppen och vilket ansvar var och en hade för att bidra till det. Det följs fortfarande upp på avdelningsmötena, så att överenskommelserna hålls levande i vardagen.
I projektgrupper arbetade medarbetarna sedan vidare med områden som de själva hade identifierat som viktiga att utveckla. Det kunde till exempel handla om vilka krav de behövde ställa på sina system eller hur de kunde bli mer tillgängliga för kunderna. Förslagen presenterades sedan för resten av teamet.
Det Anna-Lena framför allt lyfter fram är hur engagemanget förändrades under arbetets gång. Några som var skeptiska i början började se tydligare hur deras eget agerande påverkade andra. Några som tidigare varit tysta började ta mer plats.
”När medarbetarna såg att det faktiskt gjorde skillnad växte motivationen”, säger hon.
Chefens roll
Samtidigt pågick ett arbete med cheferna. En del handlade om att bli tydligare kring mål och resultat och hjälpa teamet att förstå vad siffrorna faktiskt betydde för deras arbete. En annan del handlade om uppföljning och återkoppling.
Anna-Lena menar att självledarskap kräver tydliga ramar. Medarbetare behöver veta vad som förväntas, få återkoppling på det de gör och förstå hur deras arbete bidrar till verksamheten. När de kommer med synpunkter eller idéer behöver de också få veta vad som händer med dem.
Cheferna arbetade därför vidare med att följa upp det teamet kommit överens om, fånga upp sådant som skavde och uppmärksamma framsteg längs vägen.
”Det innebär att följa upp teamkontraktet, uppmärksamma beteenden och framsteg samt föra en löpande dialog om vad som fungerar bra och vad som kan utvecklas vidare. På så sätt skapas förutsättningar för att insikterna ska omsättas i handling och bli en naturlig del av vardagen”, säger Anna-Lena.
När insatsen gick mot sitt slut lämnade Anna-Lena över arbetet till cheferna. Själv finns hon kvar som bollplank.
Fyra frågor till dig som chef
Utifrån Anna-Lenas erfarenheter har vi samlat fyra frågor att stanna upp vid.
1. Förstår teamet hur deras arbete bidrar till helheten?
Gör företagets mål begripliga i vardagen. Låt teamet själva vara med och hitta var deras insatser gör störst skillnad.
2. Finns det utrymme för reflektion och återkoppling?
Hjälp medarbetarna att se sina egna insatser och vilken effekt deras beteende får. Ge återkoppling på resultatet, men också på hur ni nådde dit.
3. Tar ni gemensamt ansvar för samarbetet och kulturen?
Skapa ett klimat där det går att lyfta det som skaver och ge varandra ärlig feedback. Fråga er vad ni själva kan påverka. Psykologisk trygghet är någonting alla team mår bra av att arbeta med.
4. Vem ger dig som chef utrymme att utvecklas?
Du förväntas utveckla andra, men behöver också själv någon att bolla med, någon som utmanar dina perspektiv och ger dig återkoppling.
Ett par externa ögon
Anna-Lena har själv varit chef och vet hur det är att stå mitt i vardagen, med relationer, invanda mönster och gruppens historik. Då kan det vara svårt att både se vad som behöver utvecklas och samtidigt leda teamet och utvecklas i sin egen roll. Hennes erfarenhet är att ett par externa ögon kan göra stor skillnad, både för teamets utveckling och för chefen själv.
Vill du veta mer om hur vi på Made for Sales kan stötta ditt team med rekrytering, utbildning, utvecklingsinsatser eller en interimkonsult? Kontakta oss.
Anna-Lena Danielsson, Interimkonsult.




